Veckan som gått har vi satt ihop våra besättningar på stridsfordonet. Jag tillhör Echo Bravo (alltså grupp Echo i Bravo-plutonen).
Vi har varit ute på övning från tisdag till torsdag och tränat på saker som kan vara bra att kunna... eller nåt... jag minns faktiskt inte vad vi gjort förutom slagits på nätterna. Eller pansarskyttesoldaterna har slagits. Jag sov.
Detta låter nog skumt så jag får förklara med bilder och ord.
Efter dagens övningar så ställde vi våra stridsfordon vi SIB-anläggningen och joinade resten av kompaniet som tränat där i att rensa gator, hus och rum under dagen.
SIB står för Strid I Bebyggelse. Alltså strid i städer, byar eller hus. Detta kräver speciell träning att strida i bebyggelse eftersom hoten kan komma från vilket håll som helst. I skogen är det inte ofta fienden klättrar upp i träden och skjuter ner på oss men i en stad kan fienden slå till från alla håll, ett fönster, en källaruppgång, ett tak, en kloakbrunn, bakom nästa gathörn, bakom en bardisk, soffa, en omkullvält säng, eller via ett sprängt hål i en vägg. Var som där man kan överraska soldaterna. Skjutavstånden är korta och eldstriderna ofta korta och intensiva. Ibland knivstrid.
SIB Anläggningen på P7
Så för att kunna träna detta har Försvaret sina låtsasbyar med gator, hus, en massa rum och skrymslem att gömma sig bakom.
De flesta hus på revinge är kulisser men två hus är riktiga ett gult enplans hus (på bilden) och
ett två vånings hus med platt tak, balkonger och flera trappuppgångar och ingångar som vi blev förlagda i.
Jag och vår stridsfordonsskytt Levin flyttade in i ett av rummen och gjorde det bekvämt för oss i väntan på natten. Båda husen var fyllda med kulspruteskyttar, krypskyttar och folk med AK5or. Och mycket ammo. Men som förare är man tvungen enligt reglerna att få minst 6 timmars sammanhängande vila/sömn för att få köra något fordon.
Så under natten brakade helvetet lös med tunga kulsprutestrider och pangande utan dess like. Då vände jag bara på mig och somnade om. :-D
Natten därpå blev känd som natten då Bravo-plutonen slaktades.
Likadant som förra natten. Men den här natten stred vi mot vår ställföreträdande kompanichef (utan att veta om det). Han låg ute och spanade och väntade på att vår chef, korpral Starberg, skulle passera mellan de två byggnaderna som vi hade. Då skulle han slå till och ta henne till fånga eller döda henne. Men ingen kom så han tröttnade och chansade på vilken byggnad det var hon höll hus i, lät sin sergant skjuta mot oss och skapa förvirring medan han själv utnyttjade villervallan och kutade in i vår byggnad, upp på övervåningen sprang genom hela övervångingen och sköt alla som han stötte på rusade ner för andra trappan och ut i skogen igen. Resultat: Ca 23 dödade och 4 överlevande, Bravo-plutonen utrotad till nära igenting alls.
Jag överlevde tack vare att jag sov i ett rum lite längre in.
Så tillräckligt mycket sömn kan rädda livet på en på flera sätt. :-D
En rolig incedent första natten som inträffade var att patrullen runt det ena huset stötte på en skum figur och ropade lösen till honom som var "Apa", personen skulle då svara med rätt lösenord tillbaka, men eftersom personen visade sig vara Kapten Z som inte deltog i övningen kunde han inte lösenordet. Så patrullen stod och vrålade apa till kaptenen med höjda vapen en några gånger men upptäckte snabbt att det var kaptenen och tog ner sina vapen.
Då smälls plötsligt ett fönster på nedervåningen upp och ut sticker Schoug sitt huvud och vrålar "APA" och börjar sedan skjuta hämningslöst mot kaptenen som lungt står kvar och säger "det där var lite sent va?" Då inser Shoug vem han skjutit mot och ursäktar sig och stänger fönstret igen.
Helknäppt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar